Nothing but the truth: the story about the jellyfish!

wedes manethistoria ar lite okryddad...
sanningen ar att det var i borjan pa strandtimmarna och jag skulle ta det forsta morgondoppet.. Full av forvantan gick jag ned mot vattnet for att kyla ned min varma solstektakropp.
jag gick ned i den svala vattnet nar jag plotsligt sag en stor manet (ungefar som den skulle se ut i en skrackfilm som heter: maneterna anfaller) jag simmade sa fort jag kunde mot stranden men maneten var snabb, mycket snabb och fast besluten om att branna den oskyldiga turisten.
jag kande hur maneten sog fast i foten och som en vag genom hela kroppen kande jag en brannande stickande kansla.
jag sparkade och kampade emot men maneten var bestamd. han skulle nu ha mig. Efter en stund kamp fick jag in en perfekt spark ocgh kunde kravla mig upp pa stranden.
Wede var jatteradd och trodde han hade forlorat mig, gratande pa stranden hade han dragit ned byxorna for att vara redo att pinka pa mig (han har last att man ska gora sa om man blir brand av en manet).
jag sag market som var stort och rott men det fanns ingen tid att lagga pa mig, jag var tvungen att vara den starka och trosta wede..
Sa gick det till om inte annat sa ar det en mycket roligare historia att beratta for barnbarnen:)

Vi ar nu i kota kinabalu i borneo och imorgon ska vi snorkla pa en o langre bort. ska bli riktigt roligt har namligen aldrig snorklat forut!

Jag kanner mig battre nu an tidigare dagar men har kant mig febrig, hangig och haft ont i kroppen och ont i kroppen (sjalvklart har jag hunnit dra detta som en biverkning av maneten!). Men jag kakar alvedon och det kanns da battre:)


Dags att ga och ata, aterkommer med en update senare och ev bilder:)


Saknar er!
Lev och ma!
Kramar
 Den tappre aka manetdundee aka Sarah


Kommentarer
Postat av: Britt

Jag var nästan orolig att Mattias hade glömt vad han skulle göra om du blev bränd av en manet, men nu kan jag andas ut. Jag blev så glad när du ringde så nu klarar jag mig tills ni kommer hem.

Måste gå ut med Elvis nu för sen ska jag och sköta Hampus o Hugo föräldrarna är på semester på sina jobb.



Kramar till er båda från Britt

2010-03-30 @ 16:08:58
Postat av: margit

Känns som trogna mammors klubb,det här att skriva kommentarer till era blogginlägg.Som sagt det är sparsamt med inlägg från den övriga befolkningen.

Nåja det är så kul att höra från er och det där med maneten blir verkigen nått att berätta för barn och barnbarn.Tråkigt att inte Mattias stod pall när du behövde honom som bäst.

Snorkla lugnt!!

Pitholm mamman

2010-03-30 @ 19:13:05
Postat av: Sarah

Kan vara kompisar skriva ocksa tack:)

2010-03-31 @ 12:53:56
Postat av: Syster emma

Vilka kompisar??? :) hoppas ni har det bra! Jag tror inte alls att du överdriver någonting angående din historia! Synd att ni inte lyckades filma, hade ju kunnat vara trailern till "maneterna anfaller" :)



kram syster emma!

2010-04-01 @ 14:25:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0